Strömmingsleken 2007

Sliten så här efter Strömmingsleken 2007, men hey, det är ju bara en helg per år. Styrde kosan till Mohed i fredags innan i efter ett par timmar landade på McDonalds för bränsleintag av cheeseburgare och en sån där lila plastbytta. Mix and Muddle eller nått sånt tror jag visst att det var. Kolasåsen var varm och god.
Hittade sedan Helena, vilket i sin tur ledde till att man hakade på brorsan och hans partygang. Elin skjutsade hem mig, och jag mådde prima...
.. Tills klockan slog 6. Det är nu bevisat att av de tre sista gångerna det har intagits vin, så kommer det sedan upp igen. Så jag ska sluta. Jajamensan.
Upp och hoppade vid 17-tiden. Claudia ankom runt 19, så vi skyndade att grilla och käka, göra oss i ordning och styra Raggern mot Norra Hamngatan där brorsan befann sig hos Helenas syster Anna. Trök några Bacardi Breezer Watermelon som som vanligt smakade gudomligt, men däremot Aquatini Strawberry Crush.. FYYYFAAAAN. Smakade precis som den tidiga morgonens bravader. Hemska minnen, hemska minnen.
var rätt sliten, och som brorsan sa: "Utanför behövde man i alla fall inte betala in sig för att se 'fulla' fjortisar".
Trevligt att få träffa Claudia igen. Emma och jag har planer på att åka på roadtrip till henne i Norge.

Imorgon är det sista dagen jag och Elin har tillsammans innan hon flyttar.. jag kommer gråta, det vet jag. Det kommer inte vara det samma så länge vi inte bor i närheten av varandra..

Har för övrigt skaffat mig Facebook, http://www.facebook.com/profile.php?id=727481476


Caroline Pettersson

Strömmingsleken, here I come! Typ...

Den årliga lilla festivalen är återigen här. Fjortisarna super och slåss. sommaren är slut och kompisgängen splittras. En sista kväll tillsammans med skratt tårar och gamla minnen är vad vi har kvar. hur ska det bli sen? Kommer vi vara lika bra vänner som vi varit? Eller kommer allt att försvinna? Kommer vi fortfarnade att prata om allt mellan himmel och jord, eller är det härmed passé? Hur ofta kommer vi att ses, en gång i veckan, en gång i månaden, en gång per år? Ska vi nu sitta hemma och häcka på kvällarna, när vi tidigare har varit ute och gått, ventilerat och gjort allt möjligt här i världen. vi har i kväll på oss, sen finns det inga mer kvällar. Iallafall inga som är som de brukade vara. Från och med nu kommer vi träffas på andra vilkor, och det skrämmer mig. Tänk om vi växer ifrån varandra? Vi kanske får andra intressen, och ni kommer få nya vänner. Kommer vi fortfarnade ha varandra som bästa vänner?

Jag vill inte ha mitt nya liv i ovishet.



Caroline Pettersson