Det har snart gått ett år sedan studenten, och tanken var den att det gångna sabbatsåret skulle ge mig mer perspektiv på vad jag vill göra med mitt liv, inte förvirra det ännu mer. Men visst är det så att det inte är helt kört för min del, men jag hade velat ha fler alternativ för mig på bordet. Så här sitter jag nu med en hel bunt högskole- och universitetskataloger och ännu fler på väg med våra trogna brevbärare. Men det gäller inte att sysselsätta sig, utan att finna sin framtid. För vem försöker vi lura när vi säger att det inte är så viktigt? Det handlar om studielån på hundratals tusenlappar. Vill vi kasta bort dem på något vi vill i andra hand? För mig handlar det om att sträva efter det man helst av allt vill ha, och kämpa in i det sista.
Hur som haver så kommer det lösa sig. Det känner jag på mig. Det måste det väl göra, eller?
Caroline Pettersson
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar